Fy attan, va tar tiden vägen!

Jepp Då har man haft en helledig helg, det var inte i går kan man säga. Det senaste året har man inte gjort annat än att jobba tycker jag, känns inte riktigt rätt mot Nellie att vara borta så mycket som man faktiskt är. När jag är hemma och är ledig jobbar frugan och tvärtom, visst vi sparar in dagiskostnader men vi umgås ju aldrig tycker man. Får ta tag i det här….

I går vart jag ute igen och tog några nya bilder på hösten, nellie var hos farmor ett par timmar så jag fick ett par egna timmar för mig själv. Tro mig dom behövdes, stog och blickade ut över Prinseryd uppe på berget och lät tankarna glida i väg. Tänkte en hel del på Elias som på tisdag skulle blivit två år. Tiden går så fort men saknaden efter honom är precis lika stor fortfarande, Nellie säger titt som tätt att hon saknar sin lillebror. Jisses det kan inte vara lätt att förstå för en 3½ årig varför hon inte få ha sin lillebror hos sig.

Jag tar och visar en bild som jag tog i stället.

Här ser ni resten!

Hösten är slutligen här!

I dag var hösten verkligen här på allvar, ömsom regn ömsom solsken. Men vinden var konstant hård. Kännde att jag bara var tvingad att hitta på något ute, behövde komma ut i naturen och ta med mig kameran. Min dotter Nellie ville verkligen också ut och studsade av glädje när jag föreslog att hon skulle följa med pappa ut och fotografera. Vi klädde på oss och packade in sakerna i bilen och gav oss ut en sväng. Jag tog några bilder på landskapet omkring Byn där vi bor, Nellie plåtade allt hon såg med sin kompaktkamera. Ja hon är 3½ år och har egen kamera ja!!! Hon är ju min dotter ju, vad hade du förväntat dig?? :) Här nedan kommer ett exempel på vad dagen gav.